söndag 18 januari 2015

Spyr!! (Kina 10/1)

Jag trodde visserligen inte att denna resa skulle vara en dans på rosor, men jag trodde inte heller att jag skulle vantrivas nånstans...men det gör jag nu.
Har ingen aning om hur vi ska lyckas fördriva tiden här i nästan en månad.

Vi har ännu inte lyckats knäcka maten. Vi har får låna en moppe så idag tog jag och Jocke en sväng för att leta en supermarket. Vi hittade flera, men det går inte att handla mat i dom. Inte mat som vi vill äta i alla fall. Det luktar fruktansvärt från stora tunnor med torkade fisk, vill man inte ha det finns det vakuumpackade hönsfötter tex. Eller canned ham.
Ingen västerlänsk mat what so ever går att köpa. Inte heller vanligt kött, fågel eller fisk, grönsaker knappt frukt.
Jag känner mig inlåst och isolerad. Min kontakt med omvärlden i form av bloggen, facebook & messenger saknas mig. Att knappt kunna surfa pga dåligt internet samt låsta sidor(bloggar, youtube, google m.f) begränsar ytterligare.
Då ingen pratar engelska törs jag inte bege mig iväg själv med barnen av rädsla för att inte ta mig tillbaka. Fruktansvärt att inte kunna göra sig förstådd eller kunna ta till sig saker på engelska.
På restaurangerna pratar dom med oss på kinesiska och vi har slutat prata engelska, ger istället svar på svenska för det speler ingen roll...de förstår oss ändå inte. Hittills är kroppsspråket det som funkat bäst.

Kineserna är för övrigt ouppfostrade och smutsiga. I parken slänger de använda blöjor i buskarna, behöver de bajsa gör de det, även om det är mitt på gatan. 
Vårt rum är, i grunden fint, men lortigt. Jag skulle vilja desinficera varenda yta. Skärbrädan som finns är brun och väggarna är prickiga av ...nåt...

Idag ska vi, i alla fall, äta riktig mat. Restaurangen där Jocke var igår fick tumme upp så det blir återbesök. Om han bara kommer hem nångång!
/L-M som behövde spy lite galla

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar